|
Sommargästerna
 Mörtfors var
under 1900-talet ett livligt samhälle som kunde skryta med egen läkare,
distriktsköterska, tandläkare apotek och veterinär.
Efter första
världskriget blev sommargäster en lönsam verksamhet. 1910 hade kamrer
Bjurstam låtit bygga Mörtfors badhotell (numera pensionatet) och bara tio år
senare måste det byggas ut.
1919 byggdes ett badhus
där man kunde bada varmbad och låta sig gnidas in med örtextrakt av baderskor.
Badhuset användes också för medicinska behandlingar och var igång till in på
1960-talet.
1920 började
C A Bjurstam köpa in torp och småstugor som stod och förföll i bygden
runtomkring Mörtfors. Det blev 16 stugor i allt som byggdes upp på nytt i Mörtfors
och placerades på höjden ovanför Marensborg.
Alla stugor
fick ett nytt namn, från Lillebo och Äpplebo till Lyckebo. Lillebo
stod t ex en gång i Marsgötehult och var hem för den barnrike snickaren Ruden
och hans fru.
Axebo som kallades Gränsstugan, är hämtad från Slätmoskogen
och hyste de två systrarna Ax som bodde ensamma kvar i skogen till långt in på
ålderns höst.
Fribo är en timrad sexknutastuga som tidigare stod på Bjurviks
gård och där bodde då Johan och Johanna i Solberget.
Muséet är en
tvåvåningsstuga som stått i Västra Ramnebo men som Bjurstam 1928 lät flytta
till Mörtfors för att rymma hans allt större samling av gamla föremål från
bygden. Samlingen är numera skingrad.
Sommargästerna flockades och många återkom år efter år. De
bodde i stugorna och intog sina måltider på pensionatet när vällingklockan i
klockstapeln ringde.
De som inte fick
plats i stugorna, kunde hitta utmärkt övernattning i Nylanders pensionat som startades
1926 av
Augusta Nylander från Emmenäs. Från början låg det i huset Albano
(nedbrunnet på 1980-talet) men mer utrymme krävdes snart och ett större hus
fick byggas framför Albano som blev Nylanders pensionat.
På
övervåningen av Nylanders pensionat fanns byns telefonväxel där
växelfröken kopplade samtal och om nyfikenheten satte in, kunde lyssna på vad
som sades. Före år 1900 gick telefonledningarna från Solstadström och bara
några få personer hade telefon, t ex provinsialläkaren.
Bjurstam
fortsatte sina satsningar med att låta de anställda göra i ordning en
festplats, Basarkullen. Den lilla platsen ovanför forsen fick stenbroar, valv
och promenadstigar, en upphöjd läktare för orkester och en dansbana. Det hela
pryddes med en ovanlighet för den tiden, kulörta lyktor som kunde lysa tack
vare elektriciteten hämtad från forsen och möbelfabriken.
När det var
dans i Mörtfors kom människor långväga ifrån för att vara med. Höjdpunkten
var den årliga sommarbasaren.
Mer lokal
attraktion var kanske teaterföreställningarna som hölls i parken av lindar
bakom själva festplatsen. I den lilla gula boden som ännu står kvar, bytte skådespelarna
om.
Denna naturliga scen användes också ofta av predikanter.
Frälsningsarmén var en av flera kyrkor som många gånger höll gudstjänst
här. Det var tradition att första söndagen i juni varje år hålla
"Mörtfors stormöte" här.
|
